Konstnär
Född i Elsheim, Germany
Walter Peterhans: A Pioneer of New Vision Photography
Walter Peterhans (June 12, 1897 – April 12, 1960) was a German photographer and influential educator, best remembered for his contributions to the Neues Sehen (New Vision) movement and his pivotal role in shaping photography education at institutions like the Bauhaus and the Ulm School of Design.
Early Life and Education
Born in Elsheim, Germany, Peterhans’ early life remains relatively undocumented. However, his subsequent career demonstrates a keen intellectual curiosity and a dedication to exploring the potential of visual media beyond mere representation.
The Bauhaus Years (1929-1933)
Peterhans' most significant period began in 1929 when he assumed the position of photography teacher and course leader at the renowned Bauhaus school. This appointment marked a turning point, allowing him to develop his pedagogical approach and champion the principles of Neues Sehen. He didn’t simply teach photographic technique; instead, he integrated philosophical concepts – drawing from thinkers like Kant, Plato, and Pythagoras – to demonstrate how beauty is constructed in perception and can be deliberately created within artistic works. His teaching aimed to cultivate a deeper understanding of visual principles rather than just technical skills.
Neues Sehen and Artistic Style
As a proponent of Neues Sehen, Peterhans moved away from traditional pictorialism, embracing experimentation with close-up perspectives, unconventional angles, dramatic lighting, and the depiction of everyday objects. His photographs often featured stark contrasts, fragmented compositions, and an emphasis on texture and form. This style reflected a broader modernist aesthetic that sought to capture the dynamism and complexities of the modern world.
Emigration to the United States & IIT
With the rise of Nazism and the closure of the Bauhaus in 1933, Peterhans faced increasing political pressure. He eventually emigrated to Chicago in 1938, accepting a position at the Illinois Institute of Technology (IIT) under the direction of Mies van der Rohe. At IIT, he developed a highly successful ‘visual training’ course for architecture students – a ten-unit program spanning four semesters that continued to be influential long after his departure.
Ulm School of Design and Later Life
In 1953, Peterhans returned to Germany as part of the founding faculty of the Ulm School of Design (Hochschule für Gestaltung), a highly influential design school that prioritized functionalism and systematic problem-solving. He continued to teach and refine his pedagogical methods until his untimely death in 1960 from a heart attack at his in-laws’ home in Stetten im Remstal, near Stuttgart.
Personal Life
Peterhans was briefly married to American architect Gertrude Lempp Kerbis before marrying Brigitte Schlaich, also an architect, in 1957.
Legacy and Historical Significance
Pioneering Photography Education: Peterhans’ innovative teaching methods profoundly impacted photography education, emphasizing conceptual understanding alongside technical proficiency.
Influence on Design Thinking: His ‘visual training’ course at IIT became a model for integrating visual principles into architectural design curricula.
Champion of Modernism: As a key figure in the Neues Sehen movement, he helped shape the development of modern photography and its exploration of new aesthetic possibilities.
The copyright for Walter Peterhans’ work is currently held by Museum Folkwang in Essen, Germany, ensuring his legacy continues to be preserved and appreciated.
Museum
Utställd i Essen, Tyskland
Ett arv smidd av vision: Att utforska själens hus i Museum Folkwang
Djupt rotad i Essens industriella hjärta, där Ruhrfloden slingrar sig fram och historien lever sida vid sida med modernitet, står Museum Folkwang. Det är inte bara en samling konstverk, utan snarare ett levande bevis på en djupgående vision – en berättelse vävd av passionerade privatsamlare, turbulenta tider och en okuvlig strävan att främja utvecklingen av modern uttrycksform. Museet föddes ur en harmonisk fusion av två distinkta arv: det 1906 grundade Essener Kunstmuseum och den pionjärinspirerade Folkwang-museet, som redan 1902 hade tagit form. Karl Ernst Osthaus, museets banbrytande grundare, såg bortom traditionell konstförvaring och skapade en dynamisk plattform – ett radikalt begrepp för sin tid som fortfarande genomsyrar museets kärna. Namnet "Folkwang", härlett från den nordiska mytologins dödsmark, där gudinnan Freyja vakar över de dödas rike, antyder en djup förbindelse med liv, förlust och minne – en resonans som präglar varje utställning.
Museets historia är oavdelbar från Osthaus’s visionära ledarskap. Han såg konsten inte bara som dekoration utan som en katalysator för social förändring och intellektuell tillväxt. Detta syns tydligt i museets tidiga samlingar, som med entusiasm omfamnade Impressionism och Post-Impressionism, lockade konstnärer som Cézanne och Matisse till Essen och etablerade staden som ett centralt nav för konstnärlig innovation under denna period. Den efterföljande omfamningen av tyska expressionisterna – med verk av Ernst Ludwig Kirchner, Emil Nolde och Oskar Kokoschka – cementerade Museum Folkwang’s rykte som en förespråkare för rå känslor och visceral upplevelse, ett kraftfullt svar på den moderna världens oro. Samlingen av tidig tysk konst är särskilt känd för sin intensitet och emotionella djup, en spegelbild av en generation som kämpade med snabba sociala och politiska förändringar. Osthaus’s vision att skapa en plats där konsten möter samhället, inte bara bevaras, har format museet genom tiderna.
Museets samlingar är ett färgstarkt mosaikarbete av konstnärliga trådar, som bjuder besökare på en resa genom utvecklingen av modern konst. Höjdpunkterna inkluderar en imponerande uppsättning impressionistiska och postimpressionistiska mästerverk från Monet, Renoir, Cézanne och Matisse – som visar deras revolutionerande syn på ljus, färg och subjektiv erfarenhet. Den tyska expressionismen, med kraftfulla målningar och tryck av Kirchner, Nolde och Kokoschka, fångar den tidiga 20:e århundradets känslor och oro. Samtidigt erbjuder museet en djupgående inblick i den tidiga tysk konsten, som dokumenterar den konstnärliga uppföljningen av Weimarrepubliken med verk av Dix, Grosz och Schad. Ett särskilt intressant inslag är det omfattande arkivet på över 340 000 tyska affischer från Weimarrepubliken till kalla kriget – en fascinerande visuell kronik av politisk diskurs, ekonomiska förändringar och utvecklande kulturella tendenser, som visar konstens förmåga att vara både spegelbild och formgivare för samhället.
Museiets arkitektur är lika fängslande som dess konst. Det ursprungliga huset, byggt 1902, har varsamt bevarats och utökats med den slående tillbyggnaden från 2010 av David Chipperfield Architects. Denna moderna tillskott smälter sömlöst samman med det befintliga arkitekturen, vilket skapar en dynamisk plats som maximerar naturligt ljus och erbjuder besökare en uppslukande upplevelse. Användningen av återvunnen glas i fasaden är särskilt notvärd, vilket återspeglar museets engagemang för hållbarhet och innovation. Chipperfields intervention integreras sömlöst med den befintliga arkitekturen, vilket resulterar i en harmonisk blandning av gammalt och nytt. Den genomskinliga, alabasterliknande fasaden, konstruerad av återvunna glasplattor, skiftar med det föränderliga naturliga ljuset och skapar en eterisk kvalitet som inbjuder till utforskning. Inuti erbjuder de generösa öppna utrymmena och noggrant övervägda belysningen en uppskattning av varje konstverk, vilket främjar en känsla av intimitet och kontemplation.
Men Museum Folkwang’s historia är oåtskild från en smärtsam kapitel i Tysklands historia: nazisternas framväxt. Den konstnärliga frihetens undertryckande ledde till att över 1200 verk, som ansågs vara "degenerat", tvingades bort – ett hjärtslitande förlust som djupt påverkade museets samling och dess rykte. Trots dessa hjärtskärande förluster har Museum Folkwang bestått, återuppbyggt sin samling genom uthålliga ansträngningar efter andra världskriget och bekräftat sitt engagemang för konstnärlig integritet. Den motståndskraft som visats under denna mörka period är ett kraftfullt symbol för den dedikation som de som trodde på konstens bestående kraft att överskrida politiska ideologier och inspirera framtida generationer. Museets omfamning av "degenerat konst" – illustrerad av den kontroversiella utställningen från 1937 organiserad av Joseph Goebbels – fungerar som en påminnelse om farorna med censur och vikten av att skydda kulturarvet.
Viktiga höjdpunkter och samlingar
Museets samling är ett färgstarkt mosaikarbete av konstnärliga trådar, som bjuder besökare på en resa genom utvecklingen av modern konst. Viktiga höjdpunkter inkluderar:
*Impressionism och Post-Impressionism:* En imponerande uppsättning verk av Monet, Renoir, Cézanne och Matisse – som visar deras revolutionerande syn på ljus, färg och subjektiv erfarenhet.
*Tysk expressionism:* Kraftfulla målningar och tryck av Kirchner, Nolde och Kokoschka – som fångar den tidiga 20:e århundradets känslor och oro.
*Tysk konst i det tidiga 20:e århundret:* En betydande samling som dokumenterar den konstnärliga uppföljningen av Weimarrepubliken, med verk av Dix, Grosz och Schad.
*Fotografiarkiv:* Ett omfattande arkiv som innehåller över 50 000 fotografier – vilket ger en unik syn på fotohistoriens och visuella kulturs utveckling.
*Tyska affischer (Deutsche Plakatmuseum):* En anmärkningsvärd samling av över 340 000 affischer från Weimarrepubliken till kalla kriget – vilket ger en fascinerande inblick i politisk diskurs och kulturella trender.
Arkitektur och design
Museets arkitektur är lika fängslande som dess konst. Det ursprungliga huset, byggt 1902, har varsamt bevarats och utökats med den slående tillbyggnaden från 2010 av David Chipperfield Architects. Denna moderna tillskott smälter sömlöst samman med det befintliga arkitekturen, vilket skapar en dynamisk plats som maximerar naturligt ljus och erbjuder besökare en uppslukande upplevelse. Användningen av återvunnen glas i fasaden är särskilt notvärd, vilket återspeglar museets engagemang för hållbarhet och innovation.
Viktiga utställningar och evenemang
Under hela sin historia har Museum Folkwang värdat många banbrytande utställningar som format diskussionen kring modern och samtida konst. Några framstående exempel inkluderar:
*1937 "Degenerat konst" utställning:* En kontroversiell utställning som visade verk som ansågs vara "degenerata" av naz
