Papper

Guide till studentkonst

My Second Sermon

Namn Klass Datum

John Everett Millais, My Second Sermon (1864), Guildhall Art Gallery. Allmän egendom

Fakta om verket

Konstnär
John Everett Millais artsdot.com/sv/artists/john-everett-millais_sv/
Konstnärens levnadstid
1829 – 1896
Målat
1864
Teknik
Oil On Canvas
Ursprunglig storlek
97 x 72 cm
Rörelse
Pre-Raphaelite Brotherhood British painters returning to bright colour and sharp detail, rejecting everything taught after Raphael.
Epok
19th Century
Visas på
Guildhall Art Gallery artsdot.com/sv/museums/guildhall-art-gallery-london_sv/
Artistic style
Realistic, detailed
Influences
Millais, Pre-Raphaelites
Notable elements
Girl, teddy bear
Subject or theme
Childhood innocence

I sammanhanget

My Second Sermon — John Everett Millais

Vilken storlek har den?

Originalet mäter 97 × 72 cm (höjd × bredd), avbildat här bredvid en vuxen person av genomsnittlig längd.

När målades detta?

  1. 1820
  2. 1830
  3. 1840
  4. 1850
  5. 1860
  6. 1870
  7. 1880
  8. 1890

Skuggat: John Everett Millais livstid (1829–1896) ▲ detta verk, 1864

Liknande verk

Välj ett av verken ovan: nämn två saker som det har gemensamt med detta, och en sak som är annorlunda.

Fler verk som passar tillsammans med detta: artsdot.com/sv/art/similar/sir-john-everett-millais-my-second-sermon-AS84W5-en/

Färger

Mätt från bilden

    Huvudfärg

    Espresso #3d3719

    Sparad palett

    • #3D3719
    • #AF631B
    • #101A10
    • #674E19
    Färgpalett
    Dark Den dominerande färggruppen i bilden.
    Huvudfärg
    Espresso
    Intensitet
    Balanced Hur mättade och varierade färgerna är, från en enda dämpad nyans till många klara färger.
    Kontrast
    Gentle I vilken utsträckning färgerna skiljer sig åt i ljusstyrka och mättnad över bilden.
    Harmoni
    Strong Color Unity Hur väl färgerna samspelar, från kontrasterande till helt enhetliga.
    Ljusstyrka
    Deep_shadow Hur ljust eller mörkt bilden upplevs som helhet, från djupa skuggor till ljusa högdagrar.
    Mättnad
    Clear Color Presence Färgernas renhet och intensitet, från nästan grått till helt livfullt.

    Om detta konstverk

    My Second Sermon — John Everett Millais

    A Moment of Quietude: Sir John Everett Millais's "My Second Sermon"

    Sir John Everett Millais’s “My Second Sermon,” painted in 1864, is more than just a portrait; it’s a carefully constructed tableau of Victorian innocence and burgeoning artistic rebellion. Measuring 97 x 72 cm, this intimate scene captures a young girl lost in contemplation, her head resting on her hand as she cradles a beloved teddy bear. The painting immediately draws the viewer into a space of profound stillness, a quiet moment suspended in time that speaks to the anxieties and aspirations of the era.

    The Pre-Raphaelite Vision: Created by Millais during his pivotal role within the Pre-Raphaelite Brotherhood, “My Second Sermon” exemplifies their revolutionary approach to art. Rejecting the idealized forms and dramatic narratives favored by established artistic conventions, the Pre-Raphaelites sought a return to the clarity, detail, and emotional honesty of early Italian masters – hence the name.

    Technical Mastery: Millais’s meticulous technique is immediately apparent. The rendering of textures—the plush fur of the teddy bear, the worn fabric of the girl's coat, the smooth wood of the bench—is astonishingly realistic. His use of light and shadow creates a palpable sense of depth, drawing the viewer into the scene with an almost photographic precision.

    Subject Matter and Victorian Context

    The subject itself – a young girl engaged in private reflection – was deliberately chosen to explore themes of childhood innocence and vulnerability. The mid-19th century witnessed a growing fascination with children within British art, often depicted as symbols of purity and moral rectitude. However, Millais subtly subverts this traditional portrayal. The girl’s expression is ambiguous; she isn't actively engaged in any particular activity, but rather lost in her own thoughts. This ambiguity reflects the anxieties of the Victorian era – a period marked by rapid industrialization, social upheaval, and a growing sense of uncertainty about the future.

    Domesticity and Gender Roles: The setting—a simple interior space—reinforces the importance of domestic life within Victorian society. The presence of the bowl on the bench suggests a scene of everyday activity, yet the girl’s solitary pose hints at the limitations placed upon women during this time.

    Symbolism of the Teddy Bear: The teddy bear itself is a significant symbol, representing comfort, security, and childhood nostalgia – themes frequently explored by Pre-Raphaelite artists. Its presence adds to the painting's overall sense of tenderness and vulnerability.

    Emotional Impact and Artistic Legacy

    "My Second Sermon" possesses a remarkable emotional resonance. The painting’s quietude invites contemplation, prompting viewers to consider themes of childhood, memory, and the passage of time. Millais’s ability to capture such a fleeting moment with such profound sensitivity is a testament to his artistic genius.

    Influence on Victorian Art: This work significantly influenced subsequent generations of British artists, solidifying Millais's position as one of the movement's leading figures.

    A Timeless Appeal: The painting’s enduring appeal lies in its ability to evoke a sense of nostalgia and quiet beauty – qualities that continue to resonate with audiences today.

    WahooArt Reproduction

    WahooArt offers meticulously crafted hand-painted reproductions of Sir John Everett Millais's "My Second Sermon," ensuring the preservation of this iconic artwork’s detail and emotional depth. Our skilled artisans employ traditional techniques, replicating Millais’s masterful brushwork and color palette to create a faithful representation that will enhance any interior space. Choose from a range of sizes to perfectly suit your needs and experience the timeless beauty of this Pre-Raphaelite masterpiece.

    Konstnär och museum

    Konstnär

    John Everett Millais

    Född i Southampton, Storbritannien

    A Prodigy of the Pre-Raphaelites: The Life and Art of Sir John Everett Millais

    John Everett Millais, född i Southampton 1829, steg in i konstvärlden med en redan bevisad talang. Redan vid elva års ålder, en otrolig prestation för sin tid, antogs han på Royal Academy Schools – den yngsta studenten någonsin att få denna möjlighet. Detta tidiga tecken på exceptionell förmåga antydde en karriär som inte bara skulle definiera ett konstnärligt rörelse utan också fånga det viktorianska samhällets fantasi med sin betraktade realism och djupa känslomässiga innehåll. Från sina första dagar besatt Millais en anmärkningsvärd förmåga till observation, en kvalitet som skulle bli grundstenen i hans konstnärliga stil. Han målade inte bara det han såg utan skapade minutiöst om det, införing av varje penseldrag med nästan fotografisk noggrannhet. Denna dedikation till sanning i representation skiljde honom från sina samtida och ledde slutligen till att han utmanade de etablerade konventionerna inom den brittiska konsten.

    The Birth of a Brotherhood and Artistic Rebellion

    Millais konstnärliga resa tog en avgörande vändpunkt 1848, när han tillsammans med Dante Gabriel Rossetti och William Holman Hunt grundade Pre-Raphaelite Brotherhood. Detta var inte bara ett estetiskt val utan en avsiktlig revolt mot vad de ansåg vara artificialiteten i akademisk konst – konst som hade avvikit för långt från den naturliga världen och den ärlighet som präglade tidig renässanskonst, konstnärer som arbetat innan Raphael. De Pre-Raphaelites sökte återuppliva klarheten, detaljrikedomen och de livfulla färgpaletterna hos konstnärer som Jan van Eyck och Fra Angelico. Deras manifest var en strävan efter sanning i naturen, ett avståndstagande från idealiserade former och en omfamning av ämnen hämtade ur litteratur, mytologi och vardagslivet. Millais’s tidiga verk, såsom Isabella, visade omedelbart denna nya approach – en minutiös uppmärksamhet på detaljer kombinerad med en berättande intensitet som fångade och ofta provocerade publiken. Hans mest kontroversiella verk under denna period, Christ in the House of His Parents (1849-50), skildrade den heliga familjen inte som eteriska varelser utan som vanliga arbetarklassens människor, vilket utlöste ilska bland kritiker som ansåg dess realism förstörare och till och med blasfemt.

    Evolving Styles and Victorian Sensibilities

    Mitten av 1850-talet markerade en betydande förändring i Millais liv och konstnärliga stil. Hans äktenskap med Effie Gray, efter att hennes äktenskap med John Ruskin hade upplösts, påverkade hans verk djupt. Han rörde sig bort från den intensivt detaljerade, symboliska stilen i sina tidiga Pre-Raphaelite målningar mot en bredare, mer atmosfärisk realism. Denna förändring var inte bara ett stilistiskt val utan också en reflektion över en ökad engagemang med samtida liv och en önskan att fånga den flyktiga skönheten i naturen. Målningar som Autumn Leaves exemplifierar denna nya riktning – en fridfull representation av en grupp unga kvinnor som släpper löv på en flod, fylld av en känsla av melankoli och nostalgi. Han hittade också betydande framgång som porträttist, fångandes likheten hos framstående viktorianska figurer, inklusive John Gladstone och Benjamin Disraeli. Denna period såg Millais uppnå allmän popularitet och ekonomisk säkerhet, men den drog också kritik från vissa som ansåg att han hade kompromissat sina konstnärliga principer.

    Major Works and Lasting Influence

    Trots denna kritik förblir Sir John Everett Millais en av de viktigaste figurerna i 1800-talets brittiska konst. Hans inflytande sträcker sig bortom Pre-Raphaelite Brotherhood; han omdefinierade standarderna för realism och berättarpanting, inspirerade generationer av konstnärer. Hans ikoniska bilder – *Ophelia, med sin hjärtskärande skönhet och symboliska rikedom, A Huguenot*, som skildrar en gripande stund av religiös konflikt och förbjuden kärlek, och många andra – fortsätter att resonera hos publiken idag. Millais förmåga att kombinera minutiös observation med känslomässig djup, hans behärskning av färg och komposition och hans vilja att utmana konstnärliga konventioner etablerade honom som en sann innovatör. 1896 valdes han till president för Royal Academy, ett testamente till sin bestående arv – men tragiskt nog dog han bara några månader efter sin val. Hans verk hyllas fortfarande i museer och samlingar över hela världen, vilket säkerställer att dess skönhet och kraft kommer att bestå för kommande generationer.

    Key Works

    Christ in the House of His Parents (1849-1850): Tate Britain, London – Ett kontroversiellt mästerverk som exemplifierar tidig Pre-Raphaelite realism.

    Ophelia (1851-1852): Tate Britain, London – Kanske hans mest kända verk, känt för sin hjärtskärande skönhet och symboliska djup.

    A Huguenot (1851-1852): Privat ägd – En dramatisk skildring av religiös konflikt och förbjuden kärlek.

    Mariana (1850-1851): Manchester Art Gallery – Inspirerad av Shakespeares dramer, visar Millais’s skicklighet i att fånga stämning och atmosfär.

    Autumn Leaves (1855-1856): City of Manchester Art Galleries – En fridfull och suggestiv målning som speglar hans utvecklande stil.

    Museum

    Guildhall Art Gallery

    Utställd i London, Storbritannien

    En resa genom Londons historia och konstnärliga arv: En utforskning av Guildhall Art Gallery

    Guildhall Art Gallery står som ett enastående vittnesbörd om Londons bestående arv – en plats där den viktorianska konstens storslagenhet sömlöst flätas samman med de påtagliga ekona från det romerska Britannien. Beläget i hjärtat av City of London är detta museum inte bara ett förvaringsutrymme för målningar; det är en omslutande upplevelse som transporterar besökaren århundraden tillbaka i tiden och väcker en djup uppskattning för både konstnärlig innovation och arkeologiska upptäckter.

    Samlingens höjdpunkter: Viktorianska visioner

    Porträtt av Londons tidigare mästare

    Amfiteatern under staden

    Galleriets främsta styrka ligger i dess imponerande samling av viktorianska målningar, som i huvudsak fångar epokens anda och estetik. Konstnärer som Sir Lawrence Alma-Tadema skildrade med stor skicklighet vardagliga scener genomsyrade av minutiösa detaljer, vilket speglade de samhälleliga värderingarna och ambitionerna hos ett växande imperium. Vid sidan av dessa mästerverk finns porträtt som hyllar inflytelserika gestalter som formade Londons politiska landskap och kulturella identitet – individer vars anletsdrag erbjuder ovärderliga glimtar in i deras tid. Särskilt John Singleton Copleys monumentala skildring av ”The Defeat of the Floating Batteries at Gibraltar” kräver betraktarens uppmärksamhet, då den förkroppsligar den djärva anda som präglade sjökrigföringen under drottning Victorias regeringstid.

    Arkitektonisk harmoni: Scotts vision

    En fylld historia: Från Guildhall-porträtt till motståndskraft under The Blitz

    Galleriets byggnad, ritad i postmodern stil av den brittiske arkitekten Richard Gilbert Scott, är medvetet utformad för att komplettera det intilliggande historiska Guildhall, vilket skapar en arkitektonisk dialog som understryker Londons skiktade historia. Designen prioriterar naturligt ljus och rymd, vilket berikar besökarens upplevelse samtidigt som den hedrar arvet från tidigare generationer. Den ursprungliga Guildhall Art Gallery förstördes tragiskt under The Blitz 1941 och led enorma förluster; dock säkerställde rekonstruktionen år 1999 att denna ovärderliga samling skulle fortsätta att inspirera generationer av konstälskare. Dagens galleri rymmer cirka 4 000 föremål, vilket representerar en anmärkningsvärd bredd av konstnärligt uttryck som sträcker sig över flera århundraden.

    En unik fusion: Konst och arkeologi i förening

    Det som skiljer Guildhall Art Gallery från andra museer är dess oöverträffade förmåga att förena konstnärlig kontemplation med arkeologisk utforskning. Besökare kan förundras över utsökt utförda viktorianska dukar – kanske Sir John Everett Millais ”My First Sermon”, som fångar den fridfulla skönheten i det engelska landsbygdslivet – innan de stiger ner i källaren för att bevittna de bevarade resterna av Londons romerska amfiteater, en påtaglig påminnelse om stadens antika rötter. Denna kontrast stimulerar den intellektuella nyfikenheten och främjar en djupare förståelse för Londons mångfacetterade kulturarv. Vidare presenterar utställningarna regelbundet banbrytande forskning kring konstnärliga tekniker och historiska narrativ, vilket befäster Guildhall Art Gallerys position som en fyrbåk för kulturvetenskaplig expertis.

    Rekommenderad visning:

    Utforska verk som ”Pleading” av Alma-Tadema och ”The Romans Leaving Britain” av Millais för en oförglömlig resa genom Londons konstnärliga själ.

    Här kan du läsa mer

    Hitta detta online

    QR-kod som länkar till nedladdningssidan för My Second Sermon

    artsdot.com/sv/art/download/sir-john-everett-millais-my-second-sermon-AS84W5-en/

    Källhänvisning för detta konstverk

    MLA
    Millais, John Everett. My Second Sermon. 1864, Guildhall Art Gallery. https://artsdot.com/sv/art/sir-john-everett-millais-my-second-sermon-AS84W5-en/
    APA
    Millais, John Everett (1864). My Second Sermon [Painting]. Guildhall Art Gallery. https://artsdot.com/sv/art/sir-john-everett-millais-my-second-sermon-AS84W5-en/
    Chicago
    John Everett Millais. My Second Sermon. 1864. Guildhall Art Gallery. https://artsdot.com/sv/art/sir-john-everett-millais-my-second-sermon-AS84W5-en/
    Harvard
    Millais, John Everett (1864) My Second Sermon. Guildhall Art Gallery. Available at: https://artsdot.com/sv/art/sir-john-everett-millais-my-second-sermon-AS84W5-en/

    Titta närmare

    My Second Sermon — John Everett Millais

    Titta närmare

    Svara med egna ord. Det finns inga felaktiga svar här – bara svar som du kan förklara.

    1. Vad fångar ditt öga först, och varför?
    2. Vilka färger eller former skapar stämningen – och vad är det för stämning?
    3. Vår katalog klassificerar detta verk under: victorian girl, red coat, teddy bear. Håller du med? Vad skulle du lägga till eller ta bort?
    4. Se tillbaka på Ophelia (Skuren) (1852) tidigare i denna guide. Nämn två saker som det har gemensamt med detta verk, och en sak som är annorlunda.
    5. Pre-Raphaelite Brotherhood: British painters returning to bright colour and sharp detail, rejecting everything taught after Raphael. Var kan du se det i detta verk?

    Ditt svar

    Skriv ett kort stycke om detta konstverk. Använd fakta från de tidigare delarna av denna guide samt dina svar ovan.