Double Self Portrait (recto)

Konstnär

David Bomberg

Född i Birmingham, Storbritannien

Tidigt liv och konstnärlig utbildning

Född: Birmingham, Storbritannien (5 december 1890)

Död: London, Storbritannien (19 augusti 1957)

En av de så kallade 'Whitechapel Boys' – en grupp konstnärer från East End som framträdde i början av 1900-talet.

Bomberg föddes i Birmingham som son till de polsk-judiska immigrantföräldrarna Abraham och Rebecca Bomberg. Hans konstnärliga resa tog sin början vid City and Guilds Technical Art School, innan han vidareutbildade sig till litograf i Birmingham.

Under åren 1908–1910 studerade han för Walter Sickert vid Westminster School of Art, där han påverkades djupt av Sickers fokus på form och det urbana livet. Ett avgörande möte med Paul Cézanne skedde genom Roger Fryts utställning "Manet and the Post-Impressionists" år 1910. Vid Slade School of Art (1911) belönades han med Tonks Prize för sin teckning av medstudenten Isaac Rosenberg.

Avantgardets år: Kubism, futurism och kontroverser

Vid Slade var Bomberg en del av en anmärkningsvärd generation som inkluderade Mark Gertler, Stanley Spencer, C.R.W. Nevinson och Dora Carrington.

Han inspirerades av de italienska futuristernas utställningar i London 1912 samt Frys andra postimpressionistiska utställning (med konstnärer som Picasso, Matisse, fauvister och Wyndham Lewis).

Han utvecklade en särpräglad stil som förenade kubism och futurism – kännetecknad av geometriska kompositioner, begränsade färgpaletter, kantiga figurer och rutnätsliknande strukturer.

Hans radikala ansats ledde till att han uteslöts från Slade School of Art 1913, då hans metoder ansågs vara för vågade för institutionens konventionella traditioner.

Han var under en kort period knuten till Bloomsbury-gruppens Omega Workshops och ställde ut med Camden Town Group. Han visade en närhet till Wyndham Lewis vorticistiska rörelse men valde att förbli oberoende och vägrade fullt engagemang.

Från krig till landskap: Ett stilskifte

Erfarenheterna som menig soldat under första världskriget fick en genomgripande inverkan på hans konstnärliga vision och ledde till en rörelse bort från abstraktionen.

Under 1920-talet antog Bomberg en mer figurativ stil, med fokus på porträtt och landskap hämtade direkt från naturen. Han utvecklade en alltmer expressionistisk teknik, präglad av texturerad impasto och emotionell intensitet.

Omfattande resor genom Mellanöstern (särsk vare sig Palestina) och Europa influerade hans senare verk i betydande grad. Hans skildringar av Jerusalem är särskilt anmärkningsvärda.

Sena år och arv

Från 1945 till 1953 undervisade han vid Borough Polytechnic (numera London South Bank University), där han påverkade en hel generation konstnärer, däribland Frank Auerbach, Leon Kossoff, Philip Holmes, Cliff Holden, Edna Mann, Dorothy Mead, Gustav Metzger, Dennis Creffield, Cecil Bailey och Miles Richmond.

Han var gift med landskapsmålaren Lilian Holt.

Trots perioder av relativ glömska under sin livstid har Bombergs verk under de senaste decennierna vunnit allt större erkännande som ett betydelsefullt bidrag till brittisk modern konst.

David Bomberg House vid London South Bank University är uppkallat efter honom för att hedra hans minne.

Hans arv ligger i den unika syntesen av europeiska avantgarderörelser och hans senare utveckling av en kraftfull, expressiv landskapsstil som lyckades fånga essensen av plats och mänsklig erfarenhet.

Museum

The Hepworth Wakefield

Utställd i Wakefield, Storbritannien

The Hepworth Wakefield: En fristad för skulptur och ljus

Beläget på den södra sidan av floden Calder i Wakefield, West Yorkshire, är The Hepworth Wakefield mycket mer än bara ett galleri; det är ett arkitektoniskt uttryck och ett levande testamente till Barbara Hepworths arv – en hyllning till brittisk modernistisk konst som fortsätter att inspirera besökare än idag. Byggnaden, som invigdes 2011 av David Chipperfield Architects, förkroppsligar själva essensen av sitt namn: enkelhet, elegans och en djup förbindelse med det omgivande landskapet.

Ett arkitektoniskt underverk:

Designad av David Chipperfield, är galleriets tio trapetsformade block klädda i pigmenterad betong – ett banbrytande materialval som speglar Wakefields industriella arv samtidigt som det omfamnar en slående modern estetik.

Hepworths arv:

Samlingen rymmer över 400 skulpturer och teckningar av Barbara Hepworth, vilka visar hennes banbrytande inställning till form, rum och material – från tidiga figurativa verk till alltmer abstrakta utforskningar av människogestalten.

Mångfald av konstnärliga röster:

Utöver Hepworths bidrag främjar The Hepworth Wakefield en rik väv av brittiska moderna och samtida konstnärer, däribland Henry Moore, Helen Chadwick och David Hockney, vilket skapar en dialog mellan mästare och framväxande talanger.

En historia rotad i tradition

Galleriets ursprung ligger i Wakefield Art Gallery, som grundades 1923 som en lokal kulturinstitution – en plats dedikerad till att odla konstnärlig uppskattning inom samhället. Det var dock den ambitiösa visionen att skapa en specialbyggd arena, värdig att hedra Hepworths inflytande och främja brittisk skulptur, som drev dess förvandling till The Hepworth Wakefield.

De tidiga åren:

Wakefield Art Gallery fokuserade initialt på att visa verk av europeiska mästare tillsammans med regionala konstnärer.

<

Hepworth Prize-initiativet:

Hepworth Prize for Sculpture, som lanserades 2015, utgör en avgörande plattform för att stödja framväxande skulptural talang och stärka brittisk konstnärlig innovation.

Erkännande och utmärkelser:

Galleriets arkitektoniska briljans belönades med priset Museum of the Year i Storbritannien 2017 – ett bevis på dess engagemang för excellens och mötet med besökarna.

Att utforska samtida konst genom skulptur

The Hepworth Wakefield utmärker sig genom sin orubbliga hängivenhet till att visa samtida konst, i synnerhet skulptur. Dess curatorer strävar efter att presentera utställningar som utmanar perceptioner och väcker intellektuell nyfikenhet – vilket främjar en djupare förståelse för konstnärligt uttryck och dess roll i att forma vårt kulturella landskap.

Senaste utställningar:

Höjdpunkter inkluderar retrospektiv tillägnade konstnärer som Helen Chadwick, vilka erbjuder nya perspektiv på banbrytande verk, samt utforskningar av olika konstnärliga medier.

Samhällsengagemang:

Workshops, utbildningsprogram och evenemang utvidgar The Hepworth Wakefields räckvidd bortom dess galleriväggar – genom att knyta an till den lokala publiken och främja konstnärlig bildning.

En unik destination:

Genom att kombinera arkitektonisk storslagenhet med ett levande konstprogram erbjuder The Hepworth Wakefield en omslutande upplevelse för konstälskare som söker inspiration och vill fördjupa sin uppskattning av det brittiska kulturarvet.

Bortom väggarna: En hyllning till skulpturens inflytande

The Hepworth Wakefields ethos sträcker sig bortom ren utställning; det förkroppsligar en tro på skulpturens förmåga att kommunicera känslor, väcka tankar och berika vår förståelse av världen omkring oss. Dess engagemang för att stödja nya konstnärer säkerställer att brittisk skulptur fortsätter att utvecklas – och inspirerar framtida generationer av kreatörer samt berikar det kulturella samtalet.

Tim Sayers legat:

Galleriet förvärvade Hepworths

Sculpture with Colour (Oval Form) Pale Blue and Red

(1943) – ett monumentalt verk som tidigare sålts på auktion – tack vare ett generöst legat från Tim Sayer, vilket stärker samlingen av hyllade brittiska konstnärer.

Pågående forskning och samarbete:

Partnerskap med institutioner som Art Fund understryker The Hepworth Wakefields hängivenhet till att främja konstvetenskaplig forskning och stimulera dialogen mellan konsten och samhället.